Hamnens roll blir allt viktigare i den cirkulära ekonomin

För att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle måste vi bli mer resurseffektiva. Norrköpings Hamn ingår i ett forskningsprojekt som tittar på hur hamnen och sjöfarten kommer att spela en allt viktigare roll i det cirkulära flödet av olika material som behöver transporteras på ett effektivt sätt för att kunna återvinnas.

Den cirkulära ekonomin handlar mycket om hur vi konsumerar och producerar både i Sverige och i EU. Transporterna som blir en följdeffekt av detta står idag för 1/3-del av våra CO2-utsläpp. I Sverige återvinner vi mycket avfall som främst går till energiåtervinning men för att vi ska kunna uppnå våra miljömål måste vi öka vår materialåtervinning vilket i sin tur innebär ökade transporter. Det är därmed viktigt att se över de nya transporter som genereras så att inga onödiga transporter genomförs och så att de som genomförs är så energieffektiva som möjligt.

Samverkansprojekt om sjöfartens roll i en cirkulär ekonomi

– Projektet Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi (SHREK) drivs av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut och finansieras av Trafikverket. Idéen till SHREK kom ur att en omställning till ett fossilfritt Sverige ställer krav på en ökad cirkulär ekonomi och ett fossilfritt transportsystem. Sjöfart är ett energieffektivt trafikslag och det är därmed intressant att undersöka hur sjöfart kan användas för de nya flöden som uppstår då mer material ska materialåtervinnas och återanvändas, berättar Linea Kjellsdotter Ivert, som är projektledare för projektet och senior forskare på VTI.

– I Sverige har vi idag begränsade möjligheter att hantera alla olika typer av material som ska materialåtervinnas och återanvändas. En del material kommer behöva transportera längre bort och ta oss till andra länder. Cirkulära material är ofta lågvärdiga och då måste vi hitta kostnadseffektiva transportsätt och här är sjöfart ett bra transportsätt vid längre transporter. I detta sammanhang har hamnen en nyckelroll.

Kunskap är en förutsättning för ökad återvinning

Syftet med projektet är att utveckla kunskap som skapar förutsättningar för att material som ska materialåtervinnas eller återanvändas i de fall det är lämpligt transporteras via sjön.

– Vi har jobbat med att förstå vilka avfallsslag som kan lyfta sig i den så kallade avfallstrappan, det vill säga gå från deponi eller energiåtervinning till materialåtervinning eller återanvändning. Vidare har vi tittat på potentialen för att använda sjöfart för att transportera dessa flöden. Genom att titta på nationell statistik, vilka typer av avfall som är störst och var de genereras kunde vi tillsammans med avfallsaktörerna och hamnarna få fram en bruttolista på material som är värda att fokusera på som bland annat plast, däck, trä, muddermassor, spillolja, oljevatten och flygaska. I steg två har vi sedan jobbat med ett antal case där vi tagit fram logistiklösningar som vi sedan testat skarpt, fortsätter Linéa.

Hamnen som logistiknod

– Vi har kommit fram till en hel del spännande slutsatser. Den första slutsatsen handlar om hamnen som logistiknod som förenar olika transportslag och kan tillhandahålla värdeadderande tjänster som lagring, konsolidering och stuffning (att lasta gods i en container). Materialen som ska återvinnas är utspridda hos många avfallsgenererare, typiskt i i små volymer. För att få kostnadseffektivitet i logistiken måste det gå att samla ihop volymer och här blir hamnen central. Hamnen har också en viktigt roll att spela som kunskapsförmedlare gentemot sina intressenter med sin lokalkännedom och kunskap om olika varuägare.

Stort behov av sjöfart men mer kunskap behövs

– Aktörer som jobbar med cirkulära flöden är inte vana att transportera gods över sjö och de behöver mer kunskap och stöttning. Stuffning av container är standard för många hamnar men är däremot inget som dessa aktörer vanligen är vana vid. Då blir det enklare att använda sig av landtransporter. Här är hamnen en viktig brygga. 3SHREK är ett gott exempel på hur samarbetet mellan olika branscher och mellan industri och akademi kan skapa lösningar på ett komplext problem. Det är en ynnest att få leda detta projekt i och med att våra företagspartners är drivande och innovativa och ofta kommer med konkreta förslag. Forskningsprojekt gör det möjligt att testa utanför ramen och personligen tycker jag att det är när man går från ord till handling som man verkligen lär sig, något som SHREK har möjliggjort genom att vi exempelvis har lastat en båt med massor och transporterat den från Göteborg till Trelleborgs hamn, avslutar Linéa.

Framtida lösningar finns i samarbete

– Vi har en affärsidé om att bidra till mer hållbara transporter och då måste vi vara med i olika sammanhang där vi arbetar för detta både på kort och lång sikt. Genom att samverka bidrar vi kanske till hållbarhet även på andra ställen och inte bara i flöden genom hamnen. Vi ser kopplingar i andra sammanhang till Logistikia och Cleantech Östergötland där vi tror att de cirkulära flödena kan bli intressanta över tid. Att vara med från början i det här projektet, förstå och hitta kontakter kändes viktigt för oss, säger Magnus Grimhed, Försäljnings- och Marknadschef på Norrköpings Hamn AB.