Krönikan: Fimpa dieseln!

Transporterna fortsätter att öka i hela världen och eftersom det är billigt har vi slösat friskt med resurserna. Men omställningen kommer att kosta och därför kan vi nu inte bara tänka fossilfritt, vi måste också öka effektiviteten. Vi kan inte bara kopiera dieselsystemet och fortsätta som vanligt! Mer gods måste gå på sjö och järnväg, tomtransporter måste ner och fyllnadsgrader upp. Nya, dyra ellastbilar behöver användas mer och effektivare. I det perspektivet blir elfordonens ”tankning” utmanande – de måste stå still för att ladda, det måste finnas lediga laddare på rätt plats och det måste finnas effekt tillgänglig i elnätet. Det är en knepig ekvation där nya bitar måste passas ihop och nya samarbeten måste till. Under 2023 kommer tunga elfordon på allvar ut på marknaden, nu kommer allt att handla om laddning!

Med jämna mellanrum kommer vi bjuda in passionerade personer som delar med sig av insikter och åsikter i aktuella ämnen som på något sätt är kopplat till logistik. Först ut är Per Lindahl som är en passionerad logistiker som just nu brinner allra mest för elektrifiering och battery swapping. Han är också verksamhetsledare för logistikklustret Logistika i Östergötland som är en neutral mötesplats för logistikfrågor. Målet är att vara en resurs och en drivkraft för att skapa Sveriges mest hållbara och attraktiva logistikregion.

Gästkrönikorna är kommenterande texter och krönikören svarar själv för analys och ställningstagande i texten.

Fimpa dieseln av Per Lindahl

För att kunna ladda med höga effekter krävs hög kapacitet, men på många ställen är nätet inte anpassat för de effekter man tror kommer att krävas. Och det tar tid att bygga ut elnät, ofta flera år.  Det pratas mycket om elbrist i Sydsverige som en följd av kapacitetsbrist i stamnätet, men den trånga sektorn för laddning kan mycket väl bli de lokala näten. Om allt fler fordon ska ladda samtidigt krävs hög effekt, även om de laddar långsamt. Hur ser det ut på Händelö om 5 år när fartyg ska ha landström och alla transportföretag ska ha laddström? Och var ska alla bilar som anlöper Norrköpings hamn, Rusta, Stadium, Holmen och PostNord ladda? En lastbil drar inte mer el per kilometer än en 40-graders tvätt hemma. Men hundratals lastbilar som ska snabbladda på samma tider kan skapa svåra effektproblem i nätet.

Som energikälla är dieseln oslagbar och har under 100 år varit basen i transportsystemet. Diesel innehåller mer än 60 gånger så mycket energi per kilo som ett fordonsbatteri. Det finns överallt och fungerar i alla motorer. Tekniken är robust och service finns i hela världen. Men av kända skäl är det dags att säga hej då till dieseln. Det kommer att göra ont och ingenting kommer att bli sig likt igen. Men det väntar ett bättre liv på andra sidan.

Det kommer nu allt fler elfordon och maskiner på marknaden och erfarenheter börjar samlas. De fungerar inte överallt, men på rätt uppdrag platsar ellastbilarna bra och kan redan idag vara lönsamma. Förarna är extremt nöjda med den tysta, vibrationsfria arbetsplatsen och de fina köregenskaperna med blixtsnabb respons. Tjuriga yrkesförare kommer inte att vara en bromskloss i elektrifieringen, den som har provat ett elfordon vill inte gå tillbaka! Den svenska lastbilstillverkaren Volta visar vägen med en ellastbil för stadsdistribution som är något helt annat än en dieselbil med elmotor. Motorn sitter i bakaxeln vilket möjliggör en hytt med lågt insteg och en centralt placerad ratt, vilket skapar en fantastisk förarmiljö med god uppsikt. Elektrifieringen sker också bland arbetsmaskiner där andra svenska företag utmärker sig. Hudig som tillverkar grävlastare lanserar en fullhybrid, 14 ton och smyger som en katt. Epiroc som tillverkar tunga underjordslastare har flera helelektriska maskiner där man dessutom kan byta batterier som på vilken borrmaskin som helst. Lastaren kan gå 24/7 och byter batteri på 10 minuter. En av de stora fördelarna med el i gruvarbete är förstås luftkvalitet. Men förbränningsmotorer på tomgång är ju ett problem även ovan jord och många fordon och maskiner står stilla lika mycket som de arbetar. En elmotor sover när den inte jobbar och när man väcker den ger den full effekt direkt.

Dagens globala, integrerade transportsystem har utvecklats långsamt medan marknadens aktörer och lösningar gradvis anpassat sig. Regelverk har utvecklats och infrastruktur växt fram. Den processen har vi inte tid med nu! Vi måste agera parallellt i många frågor och driva en snabb utveckling i en viss riktning. För det finns en riktning, även om det inte finns en färdig ritning, framtidens transportsystem vet ingen riktigt hur det kommer att se ut. Trots det måste vi röra oss framåt.
Det kommer att behövas många bränslen parallellt och vi kommer säkert att släpa med oss gamla dieselfordon länge än. De gröna alternativen HVO, RME och biogas kommer också att försvara sin plats i det fossilfria systemet under många år. Men jag tror framtiden är mest elektrisk, vare sig det är vätgas eller batterier som är energikälla. Förhoppningsvis med batteribytesteknik som en del i lösningen, vilket skulle kunna vara svaret på många av utmaningarna. Tunga fordon med ”battery swapping” säljer nu mer i Kina än ”sladdladdade”. Snart i en stad nära dig?!

Det är 30 år sedan jag slutade röka. Saknar det fortfarande ibland men är ändå väldigt glad att vara av med eländet. Jag stinker mindre, sparar pengar och mår bättre. Men jag hade nog aldrig slutat om jag inte känt mig tvungen. Nu är det dags för transportsystemet att sluta ryka. Hej då dieseln! Tack för allt men din tid är ute, dags att dö!

Per Lindahl, verksamhetsledare Logistikia

Gästkrönikan är en kommenterande text och krönikören svarar själv för analys och ställningstagande i texten.